13 september 2011

Jag tog visst en paus

Ni har säkert väntat i vad som känns som evigheter på ett nytt inlägg kan jag tänka mig? Fredags morse var nämligen senaste uppdateringen jag hade, förutom detta idag då.
Hade egentligen tänkt ta en paus från bloggandet igen, mestadels pga att jag har tröttnat lite smått på denna portalen, men även för att jag har känt att tiden inte har funnits till riktigt. Nu har jag i och för sig varit sjuk och har haft all tid i världen till att blogga, men vad skulle jag då ha skrivit om? Färgen på spyan eller hur många gånger jag snubblat på vägen till toaletten när jag sprungit i rallyfart för att hinna med? Nej det är väl lite att gå för långt in på privatlivet! Muhaha
Oj vad många rader det blev om min bortförklaring  till varför jag inte skrivit, hihi :D

Orkar inte skriva speciellt mycket om helgen, mer än att jag var barnledig fre-sön. Det var inget som uppskattades från min sida, trodde bara att det skulle handla om en natt men så var inte fallet. Livia och min mamma hade visst diskuterat och tyckt att lillan skulle få sova över hos sin älskade mormor en natt till och efter att ha ringt och frågat mig så var det bestämt! Det var omöjligt säga nej till hennes charm. Ni som har träffat henne vet vilken charm jag pratar om! ;)
När söndagen kom och jag läntade ihjäl mig efter min fina tjej så fortsatte livet visst ändå. Jag vaknade och började gråta direkt, endast av saknad över Livia. Vad gör jag utan min dotter? Det var hemskt, mycket illa. Trodde verkligen inte att jag skulle reagera så starkt på att inte ha mitt barn hemma hos mig. Jag visste ju att hon hade det jättebra hemma hos mormor och att hon mer än gärna spenderade sin helg där.
I alla fall, eftersom livet fortsatte så var det tvättedag för min del (10-13 + 1h torkrum) och jag knallade ner i tvättstugan med Christofer som hjälpte mig att bära och en tår i ögat som envist stannade kvar. Påbörjade tvätten medan C gick hem igen och hämtade Dexter för att gå ut med honom :) Honom fick vi i alla fall ha kvar över helgen :D<3.
Vi möttes hemma igen och det var dags för min stora kärlek att gå iväg och spela match. Hade gärna följt med och tittat (han gjorde en jättebra match) men det var alldeles för mycket tvätt för att kunna överväga att välja nöje framför affärer och dessutom så trodde jag att min fina Livia skulle komma hem under dagen. Ack så fel jag hade! Jag hann tvätta klart, rasta Dexter, titta på tre filmer, vila, fundera på att vika tvätten, komma fram till att jag inte orkade vika den och slutligen vila lite till INNAN hon behagade dyka upp. Det blev ett stort kram och pusskalas i hallen och jag har nog aldrig varit lyckligare än då. Mamma hade berättat för Livia att jag hade fjärilar i magen och det blev hon förstås orolig för. Hon skulle bestämt få bort dom från min mage och till slut lyckades jag övertala henne om att pussar på mammas mage hjälper mot det :)
Glädjen varade inte alldeles för länge, klockan var ju mycket och lillan var jättetrött! Christofer hann dock komma hem innan hon gick och la sig. Han hade hunnit med att vara hemma hos sin mamma och titta på Malmö FF som mötte IFK Göteborg (?).
Livia somnade gott vid 20 tiden och C och jag fick en stund för oss själva innan även jag sa godnatt och mötte drömvärlden :)

Jobb igår, vilket inte var helt vad min kropp ville egentligen. Munsår, feber, förkylning var bara lite av det jag vaknade med på måndagen. Men pengar behövs, och för att få pengar krävs att det jobbas på! Christofer var ledig och han var snäll nog att ta Livia till dagis så jag slapp stressa på morgonen :)
Kom till jobb och dagen gick väldigt fort måste jag säga.
På eftermiddagen/kvällen hände det inte så mycket, vi städade undan en del här hemma och lagade middag (köttbullar med pommes). Livia fick sig ett bad innan det var dags för henne att sova igen (dagarna går oerhört fort).
Jag önskar att jag kunde skriva att jag också somnade, men det gjorde jag inte :( Här sitter jag nu och har sovit i max en timme under natten som gått. Jag är så galet trött, trots mina tappra försök i kaffehäv. Det vill sig inte riktigt :/
Det positiva är i alla fall att förkylningen inte kunnat överraska mig så att jag vaknat med att känna mig misshandlad i ansiktet. Man ska väl se det positiva i allt, eller? Det har min mamma lärt mig i alla fall ;)
Dexter ligger här bredvid mig i soffan och tvättar sig, äckligt ljud. Den andra karlen i huset ligger och gnisslar tänder och snarkar gott i vår säng! Lilla flickan ligger på sitt rum och småpyser med näsan.
Snart är det dags att dra fram kastrullocken och väcka familjen. Det är väl så man väcker dem man älskar? ;p

Ett trött men långt inlägg, antagligen inte så sammanhängande men jag har försökt i alla fall!
Nu ska jag gå  in på toaletten och fixa till mig så jag i alla fall ser ut som en människa, även om jag inte känner mig som en. Om jag bara fått igång min webcam så hade ni kunnat få en bild per dag på mig. Men nu vill det sig inte riktigt så..
Näää, sluta skriva nu Emma. De blir inte bra....

Ha en bra dag gott folk. Det ska i alla fall jag försöka med :):):)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar